KnivstaDirekt

Annons

Lagga – den lilla bygden med en stor plats i Sveriges historia

Bilden visar texten "Fokus på vår kommun" i vit färg centrerad mot en mjukt suddig bakgrund i guldiga och beigea toner. I förgrunden syns delar av vad som verkar vara en ljus, eventuellt marmorerad, avsats med ett glas eller plexiglas framför.
Illustrationsbild: Notisen Bildrobot - Bild Notisen

Från medeltida kungaval till byskola och planerad landsbygdsutveckling – Lagga bär Knivstas historia vidare.

Annons

Lagga är en sådan plats som kan se stillsam ut vid första anblicken – en kyrkby bland åkrar och skog, en bit från Knivstas växande centrum. Men i det uppländska landskapet ryms här ovanligt många lager av historia och vardagsliv. Kungar valdes vid Mora stenar, en medeltida kyrka står kvar vid den gamla vattenleden och Carl Milles föddes på en gård i bygden. Samtidigt går barn i Lagga skola och föreningslivet samlas kring bygdegården. Lagga är inte bara ett historiskt utflyktsmål. Det är en levande del av Knivsta.

En bygd formad av vattenvägar och odlingslandskap

För att förstå varför Lagga fick sin betydelse behöver man tänka sig landskapet som det såg ut innan dagens vägar och järnvägar. Långhundraleden var en forntida vattenväg som band samman Uppsalaområdet med kusten. Dalgångarna blev färdvägar och mötesplatser, och spåren av äldre liv finns fortfarande nära gårdar och byar: gravfält, runstenar och andra fornlämningar. Lagga kyrka ligger vid en vattenled som förband Uppsala med Garnsviken. Här är historien inte avskild från landskapet – den går att läsa i åkrarnas former, höjderna och de gamla bylägena.

Lagga har också förändrats administrativt flera gånger. Den historiska socknen blev en egen landskommun efter kommunreformen 1862, gick senare upp i Knivsta landskommun och ingick från 1971 i Uppsala kommun. När Knivsta åter blev egen kommun 2003 blev Lagga en del av den nya kommunen. Denna resa hjälper till att förklara varför den lokala identiteten kan vara stark: Lagga har länge varit en tydlig bygd i egen rätt, även när de administrativa gränserna flyttats.

Mora stenar – rikshistoria på hemmaplan

Det mest kända historiska namnet i Lagga är Mora stenar. Platsen vid Mora äng är förknippad med medeltida kungaval, där den blivande kungen enligt traditionen lyftes upp på stenen och svor sin ed inför valförsamlingen. Magnus Ladulås, vald 1275, är den tidigaste regent som med säkerhet knyts till kungaval här. Mora stenar är i dag ett statligt byggnadsminne och en av de tydligaste länkarna mellan Knivsta kommun och Sveriges politiska historia.

Men platsen är också mer komplicerad än en enkel berättelse om en enda sten. Riksantikvarieämbetets register beskriver åtta bevarade valstenar, varav en har spruckit i två delar. Några bär inhuggningar, bland annat Tre kronor och namn knutna till medeltida kungar. Erikskrönikan från 1320-talet är det äldsta skriftliga belägget för Mora sten, samtidigt som det finns frågor om stenarnas ursprungliga placering. Det gör Mora stenar till både ett historiskt minnesmärke och ett slags arkeologiskt pussel.

Den lokala kopplingen är bokstavlig: Mora stenar finns avbildade i Knivsta kommuns vapen. En plats på landsbygden har därmed fått en framträdande roll i hela kommunens symbolik. Det är en påminnelse om att Knivstas historia inte börjar med järnvägen och centralortens tillväxt – den har djupa rötter i bygder som Lagga.

Kyrkan, Milles och det levande Lagga

Lagga kyrka, uppförd omkring år 1300, ligger på Laggabergets sluttning och har följt bygden genom århundradena. I kyrkomiljön möter också en oväntad internationell konsthistoria. Skulptören Carl Milles föddes på Örby gård i Lagga 1875. På kyrkogården finns hans skulptur av en musicerande ängel, ett minnesmärke över hans mor. Det är en fin lokal återkomst: konstnären som blev världsberömd har lämnat ett verk i den miljö där hans familj och hembygd hör hemma.

Milles eftermäle är samtidigt inte okomplicerat. Knivsta kommun har uppmärksammat hans sympatier för Nazityskland och Adolf Hitler under 1930-talet. Den delen av historien behöver inte överskugga hans konstnärliga betydelse, men den påminner om att kulturarv kan rymma både stolthet och svåra frågor.

Nutidens Lagga syns i sådant som inte blir lika ofta föremål för historieböcker: skolan, vardagsresorna, föreningarna och mötena i Laggagården. Skolan ligger omkring en mil norr om Knivsta centrum och är en konkret samlingspunkt för barnfamiljer. I närheten finns Laggagrottan, ett hålrum mellan stora flyttblock som lämnats av inlandsisen. En stig från skolan och bygdegården leder ut till platsen. Enligt sägnen försökte Laggagubben kasta sten mot kyrkan eftersom han inte tålde kyrkklockorna – en berättelse att ta som folklore, men ett roligt exempel på hur naturmiljö och lokal berättartradition hänger ihop.

Annons

Framtiden: utveckling utan att tappa landsbygdens särdrag

Knivsta kommun pekar ut Lagga som ett prioriterat område för bostadsutveckling på landsbygden i den gällande översiktsplanen. Det speglar en verklig attraktionskraft: många uppskattar närheten till Knivsta och Uppsala, men vill samtidigt bo med landsbygdens öppna vyer och lugn. Ett planprogram för Lagga kyrkby ska undersöka förutsättningarna för ny bebyggelse och samtidigt ta hänsyn till natur- och kulturvärden. Det betyder inte att all föreslagen utveckling är beslutad.

Avvägningen blir viktig. Här finns värdefull jordbruksmark, ett känsligt kulturhistoriskt landskap och frågor om vatten och grundvatten. Kommunens arbete med en ny översiktsplan pågår, och kommunen har uppgett att den planeras antas vid årsskiftet 2026/2027. Därför är framtidsbilden ännu under beredning. För Lagga handlar frågan inte bara om hur många bostäder som kan byggas, utan också om hur skola, föreningsliv, natur och landskapskaraktär kan fortsätta bära en levande bygd.

Det är just kombinationen som gör Lagga betydelsefullt för Knivsta: rikshistoria utan att platsen blivit museum, landsbygd utan att vara frånkopplad från kommunens utveckling och en lokal identitet som fortfarande märks i vardagen. Från kungavalens stenar till skolans gård är Lagga en påminnelse om att en kommuns framtid också formas i dess mindre bygder.

Lagga i korthet

  • Mora stenar: medeltida kungavalplats och statligt byggnadsminne.
  • Lagga kyrka: medeltida kyrka, uppförd omkring år 1300.
  • Carl Milles: född på Örby gård i Lagga 1875.
  • Laggagrottan: flyttblocksbildning med en lokal sägen om Laggagubben.
  • Framåt: planering för landsbygdsutveckling pågår, med kultur-, natur- och vattenvärden att väga in.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av tekniska system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Annons

Fler artiklar i Samhälle