Analys pekar på risk för stora kostnader fram till 2030

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga sanktioner från EU om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Bedömningen gäller främst den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

Regeringens bedömning: underskott på 11 miljoner ton

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

EU-regelverket ger samtidigt möjlighet att täcka upp en del av underskottet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via den så kallade ETS-flex, upp till maximalt 5,2 miljoner ton.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Förlorad intäkt på 5–8 miljarder kronor

Att använda ETS-flex innebär enligt IVL en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Kostnaden uppskattas i analysen till cirka 5–8 miljarder kronor.

Tre vägar för kvarvarande gap på 5,8 miljoner ton

Efter möjlig ETS-flex återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme (AEAs) från andra EU-länder. IVL lyfter att de flesta medlemsstater har underskott i ESR-sektorn och att tillgången på överskott därför är begränsad, vilket gör kostnaden osäker.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaden för detta uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver kostnaden för använda EU ETS-utsläppsrätter).
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtagandet missas igen upprepas uppräkningen, vilket enligt IVL ger en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver kostnaderna för att hantera själva utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner tillkomma.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.